Välkommen in i röran

Det var meningen att jag skulle renovera här,
byta header och bakgrund och ja, ni vet
som när ens rum/lägenhet/plats börjar skava mot nuet
när en liksom känner att det är dags att göra någonting åt
den där 
känslan
som har fastnat i tapeten
som speglar sig i fotografierna
Och det behöver inte vara sådant som gör ont
det kan lika gärna vara det finaste finaste som finns
men ibland är det bara inte det som
är
mest
av
det
som
är
 
nu
 
 
om ni förstår?
Ibland räcker det att byta plats
på fotografierna
på sängen
på skrivbordet 
på blicken
och känslan är en annan.
Tapeterna får en ny nyans.
 
 
Så jag stängde av, skärmade av,
för att påbörja renoveringen.
Och så blev det stående, såhär.
 
 
Och jag började sakna orden. 
Dem där som bara får komma nästan innan de formulerats
Det här är liksom min fristad
och vad händer när en fristad stängs?
Jo
en känner sig fångad
fastsurrad i ord och tankar som aldrig får någon plats
som inte är värda att nämna högt
som inte riktigt finns förrän fingrarna möter tangenterna
och även då frågar jag mig själv
finns det här eller är det bara ord som vill trassla sig ut?
 
Hursomhelst.
 
Jag saknade det här. Att bara skriva.
Inte riktigt bry mig om vad som kommer ut.
Och känna befrielsen i att stanna upp och sätta mig ner
i min fristad
och känna frid
en liten stund
 
Och den frid som råder nu är julfrid.
Den som är inbäddad i ett snötäcke och dalande snöflingor
utanför barndomsfönstret
Den som innebär att sitta med familjen vid middagsbordet,
busa med sina bröder, bli tio år igen och kittlas, kivas.
Ha en lillkusin sovande bredvid, som petar på en 7.20 och säger:
Jag vill inte sova mer nu.
Och då gör vi inte det, utan vi stiger upp
sätter oss i soffan, dricker varm choklad och äter mjuk-kaka
med ost på
och ser på julkalendern.
Den som innebär att promenera runt,
träffa vänner så småningom
och att fundera igen
på allt, för
det kommer ett nytt år snart
och det här har gått så fort och långsamt
på samma gång
att jag inte har en aning om hur jag ska sammanfatta det.
 
Jag återkommer
kanske
med det senare.
 
Tills dess. God Jul.
Och ursäkta röran, jag bygger som sagt om.