Morsdag
Så var det ju det där med mödrar
det där med att ingen mamma är den andre lik
Och min mamma
hon är ganska lik
mig
eller rättare sagt
så är jag ganska lik henne
För
vi har en tendens att
bära vårt humör ovanpå huden, utanpå kläderna
och ända uti fingerspetsarna
känner vi
det mesta
mest hela tiden
Vi är perfektionister, humanister,
och optimister
emellanåt
Fast min mamma är också
en sådan som ser
en sådan som upptäcker
hon är en sådan som ler lite lurigt ibland
Och hon är en sådan som tror
en sådan som tror på mening och
på människor
på det goda i dem
på att alla har något att lära sig
och att det är därför vi möts
i myllret
någonstans
När jag tänker på min mamma tänker jag mig
ett lugn
och en eld som sprakar vilt
på samma gång
Min mamma är en sådan
som gillar att sitta uppkrupen i soffan
och se förutsägbara romantiska komedier med lyckliga-i-alla-sina-dar-slut
en sådan som suckar högt ibland
och skrattar högt
ibland
Hon är en sådan som
gärna sitter i solen och läser
som hänger tvätt
sover länge
som sjunger när hon diskar
och som lyssnar
som ger råd
som ibland glömmer bort sig själv
När jag tänker på min mamma
tänker jag på när jag var liten
och hade ont i magen
och hon strök sin hand i lugnande cirklar på min mage
och sjöng visor tills jag somnade ifrån
allt det onda
Det där med mödrar
det där med att bo alldeles för långt bort för att sjunga:
Vad är det här för dag
är det en vanlig dag
nej det är ingen vanlig dag för
det är mammas egen dag
hurra hurra hurra
och sedan placerar frukost på sängen
Men aldrig vara för långt bort för att säga
att jag uppskattar dig
och saknar dig
Massa kramar på morsdag mamma
(några dar i efterskott)
det där med att ingen mamma är den andre lik
Och min mamma
hon är ganska lik
mig
eller rättare sagt
så är jag ganska lik henne
För
vi har en tendens att
bära vårt humör ovanpå huden, utanpå kläderna
och ända uti fingerspetsarna
känner vi
det mesta
mest hela tiden
Vi är perfektionister, humanister,
och optimister
emellanåt
Fast min mamma är också
en sådan som ser
en sådan som upptäcker
hon är en sådan som ler lite lurigt ibland
Och hon är en sådan som tror
en sådan som tror på mening och
på människor
på det goda i dem
på att alla har något att lära sig
och att det är därför vi möts
i myllret
någonstans
När jag tänker på min mamma tänker jag mig
ett lugn
och en eld som sprakar vilt
på samma gång
Min mamma är en sådan
som gillar att sitta uppkrupen i soffan
och se förutsägbara romantiska komedier med lyckliga-i-alla-sina-dar-slut
en sådan som suckar högt ibland
och skrattar högt
ibland
Hon är en sådan som
gärna sitter i solen och läser
som hänger tvätt
sover länge
som sjunger när hon diskar
och som lyssnar
som ger råd
som ibland glömmer bort sig själv
När jag tänker på min mamma
tänker jag på när jag var liten
och hade ont i magen
och hon strök sin hand i lugnande cirklar på min mage
och sjöng visor tills jag somnade ifrån
allt det onda
Det där med mödrar
det där med att bo alldeles för långt bort för att sjunga:
Vad är det här för dag
är det en vanlig dag
nej det är ingen vanlig dag för
det är mammas egen dag
hurra hurra hurra
och sedan placerar frukost på sängen
Men aldrig vara för långt bort för att säga
att jag uppskattar dig
och saknar dig
Massa kramar på morsdag mamma
(några dar i efterskott)
Försumning och sommar
Kära bloggen
Jag är medveten om att jag har försummat dig ett tag nu men
jag har helt enkelt andra saker för mig just nu.
Som att sitta i solen och läsa böcker
lyssna på musik
promenera
åka på bakluckeloppis
hälsa på vännerna i Stuvsta
resa hem, till alla våra hem, framochtillbaka hitochdit
Jag har varit upptagen med att andas in dofter av
hägg och syren och solskyddskräm
vandra lite långsamt genom minneslunden
och genom de där omgivande kolonilottsområdena
Jag har stått på förskolans gård och undrat över framtiden
men glömt bort att oroa mig
för
"allt sker i gudomlig ordning"
"90% av all oro är obefogad"
"det finns en mening med allt"
och så vidare i de positiva aforismernas hav
Och vet ni vad
jag har provsmakat lite på sommaren
det smakade rätt så
underbart
Jag är medveten om att jag har försummat dig ett tag nu men
jag har helt enkelt andra saker för mig just nu.
Som att sitta i solen och läsa böcker
lyssna på musik
promenera
åka på bakluckeloppis
hälsa på vännerna i Stuvsta
resa hem, till alla våra hem, framochtillbaka hitochdit
Jag har varit upptagen med att andas in dofter av
hägg och syren och solskyddskräm
vandra lite långsamt genom minneslunden
och genom de där omgivande kolonilottsområdena
Jag har stått på förskolans gård och undrat över framtiden
men glömt bort att oroa mig
för
"allt sker i gudomlig ordning"
"90% av all oro är obefogad"
"det finns en mening med allt"
och så vidare i de positiva aforismernas hav
Och vet ni vad
jag har provsmakat lite på sommaren
det smakade rätt så
underbart
att börja varje mening med att
Lördag
Att gro drömmar i gammal mark
hålla hennes små små händer
hårt hårt hårt
och skratta med henne
tills magarna kniper
Att åka genom landskapet
jag passerat tusentals gånger
hitta nya saker längs vägkanten
ändå
Att känna basen i hjärtat
vänskapsskratt i halsen
och dansa tills fötterna värker
och natten försvinner
Att vara tillbaka utan att vara densamma
Att sitta i baksätet
känna tacksamhet för allt jag fått
och för ljuset
och för morgonen som börjar
utan att natten tagit slut
Söndag
Att vakna av hennes blick och leende
bygga pussel till frukost
och sedan
åka över molnen och hit igen
till och från och bort och till
men ångesten fastnade nog någonstans längs flygplanets vingar
för
hur kan jag inte vara tacksam för allt jag fått?
Att åka tunnelbana
Att sitta på tunnelbana
luta huvudet på hans axel
och blicka ut över den passerade staden
Jag hade kunnat sitta så
i flera timmar
bara fortsätta förflyttas
utan att röra en enda muskel
att låta dagen och orden och
oron
virvla ikapp med tågets hastighet
bäst de vill
lite som att
rasta tankarna
längs rälsen
(vem hade anat att åka tunnelbana kunde vara en aning mediterande?)
Åtta dar på 235 ord
Jag har hunnit med mycket sedan sist
och så är det väl egentligen alltid
men ibland glömmer man bort det
och tänker att det vardagliga är tid som rinner
liksom utan att gå någon vart
idiotiskt, jag vet
men nu har tiden gått och fyllts med:
50årsfirande av pappa, tillsammans med familjen
tillsammans med show och dans och mat och skratt och
minnen
som man hade glömt att man hade
50årsfirande av någon som upplevt mycket
men som har ännu mer kvar
i tid
att göra
att se
att uppleva
(och jag ser i dina ögon pappa att du är påväg
någonstans
jag undrar nyfiket var)
vi gick genom kungsträdgården
under körsbärsblommen
jag kunde inte sluta le och dem
kunde inte sluta le åt mig
vi åt glass
tårta
choklad
vi gillar att äta
min familj och jag
och sedan blev det måndag
och sedan plötsligt helg igen
jag stod vid brasan tillsammans med goda vänner
och mina tankar liksom jämte deras
om vår
om att börja om
igen
vi promenerade förbi en massa hus
satt och frös på en bänk
i väntan på nockebybanan
och sedan slog liksom tröttheten till
på ett knock-out liknande vis
och idag
har jag suttit på balkongen
lyssnat på musik, blundat
och njutit av solskenet
värmen det gav
och njutit av nuet mer än någonsin
och nu,
fastän jag kan höra surret från motorvägen,
så är det ovanligt
tyst
