ett löfte och en önskan
Med ena handen på hjärtat
den andra i luften som en sköld
en spegel
som i en hälsning
jag lovar och svär
med handen på hjärtat
jag lovar
och svär
att
när jag har tid igen
när den här tentahelgen är över
när kommande veckas tentor och
övrig kurslitteraturläsning
är avklarad
då
då lovar jag
att jag ska ta vara på den mer
fylla den med andra saker
andra ögonblick
andra aktiviteter
och framförallt ska jag låta tankarna
vandra till andra saker än
projektmodeller och riskanalyser och
beställarkompetens och kravspecifikationer och
organisationsformer
jag kanske till och med ska låta tankarna vila
en stund
men jag ska också sluta vara rädd
rädd att tiden som vara så full och så tung
att jag faller huvudstupa
baklänges
sluta gå med ryggen krökt
och blicken fäst på marken
jag måste
sluta stirra på mina fötter
för jag är så mycket starkare än vad jag tror
och tiden kan inte lura mig
inte heller det den fylls med för
jag är stark jag
säger det igen
jag
är
stark
(hör jag det?)
och jag lovar och svär att
när tiden återigen blir lätt och vindpustaktig
då ska jag stanna upp
kanske sitta i fåtöljen och drömma
i en timma eller två
dricka te med raggsockarna på
ringa en vän
eller två
och
jag ska banne mig
hinna mer än att bara skåda hösten
från köksfönstret
jag ska sparka fallna löv
tills sockarna blir blöta
Morgontankar vid ett dimmigt köksbord
Allt var bättre förr
Jag hör mig själv säga det
fastän frasen får mig att vilja
kräkas
slåss och sparkas
vara det där inre
irriterande barnet i cirka femårsåldern
som ligger på golvet
och
skriker
sparkas
slåss
Som reagerar
högljutt
Jag hör mig själv säga;
jag skrev bättre förut
jag tränade bättre förut
tiden var längre förut
jag skrattade med en bättre klang
förut
och jag log bättre förut
allt var bättre förr, jag
var bättre
förr
Men om förr
alltid är bättre, om förr
alltid kommer vara bättre
då sätter vi domedagen
på den dag då vi bestämmer det
Jag vill tro
att allt kommer att bli bättre
att det som ännu inte är
men som vi önskar
kan bli
att det till och med
kan bli bättre
än det någonsin varit
Att jag
kan bli det
Och allt annat vore att säga;
jag är klar
är du?
