Ett lugnare jag, idag
Det har fallit snöflingor
sådär fridgivande sakta
och jag har lyssnat på musik
som fått tankarna att virvla
ett varv och sedan ut ur banan
***
Och jag har satt upp en ny regel i mitt liv:
Dagen ska börja och sluta med bra saker
inga katastrofbeskrivningar
inga fler SVT debatt
det sägs att man inte ska somna osams med sig själv
men det är lika dumt att somna osams
med världen
***
Och sedan kan vi väl komma överens om en annan sak
kan vi inte kämpa tillsammans
för varandra
med varandra
jag börjar tröttna på striderna om vem som har rätt
och vem som har fel
lite trött på att vi inte ser varandra som människor
utan som siffror
kan vi inte komma överens om det?
Tack för en god natts sömn SVT
Jag är så arg, så förbannat jävla upprörd
så att jag trots två sjukdagar
nu har adrenalin till att springa ett maraton
SVT debatt tittar jag aldrig på igen
inte heller uppdrag granskning
Jag tycker det är vidrigt
att prata över huvuden på barn
att inte ens lyssna
att bara se till exakthet
att se till siffror som är så oväsentliga
och som läggs så skrämmande mycket vikt på
Vad är meningen? Vad ger det här?
Vad blir konsekvenserna?
Och hur fan kan man säga att skillnaderna inte spelar roll?
Hur kan man säga när man pratar om barn
som inte kan äta sig mätta
som hamnar utanför samhället
redan innan de är gamla nog att få vara med i valet
om vilket samhälle de vill sträva efter
Hur i helvete kan man säga till ett barn
som går i sommarskor i minusgrader
att skillnader inte spelar roll?
Nattjakter och sådant som inte får vara dröm
Jag letar drömfångare i väggarna
knackar med örat mot betongen
och tror mig kunna höra dem viska där inne
susa fram och tillbaka genom rummets ramar
och jag springer, flyger över soffan, välter
nästan
tv:n
då jag hör dem nämna mitt namn
När det stillnar
passar jag på att sluta ögonen en stund
och jag vet inte om det är sömnen
som spelar mig ett spratt
men jag tycker mig vaggas
av ett rofyllt skrapande
ovanför mitt huvud
.
Första dagen är lyckan och kärlekens dag
den andra bär en underton av sorgen, saknaden främst
men jag har skrattat, även idag
och jag antar att det är så livet hanterar saknader
som egentligen inte går att hantera
som ännu idag, ett år senare, knappt går att förstå
livet tar liksom inte hänsyn till sin egen gång
utan fortsätter framåt
trots att det är ett ben mindre
Vi tände ett ljus för dig, vid dig
och jag stod där, framför dig
och jag kände att du var där
någonstans
på något vis
.
Och 2013 är redan vackert
Nu stänger jag dörren 2012
Och plötsligt har 2012 passerat
De sista timmarna spenderades i en lägenhet med högt i tak
och värme i väggarna
skratt längs bordskanten
och lugnet runt hörnet
Snön föll under gatlyktans sken
och disen skymde ljuset från fyrverkerierna
fast några nådde oss
och det räckte gott och väl
Vi siade framtid och log åt det som ser ut att vänta på oss
vi log
när det nya året ringde in
skålades in
ringade in oss i en ny tid
Plötsligt har 2012 passerat
och jag saknar det inte
2012 var ett år av sorgegropar
som skapat svarta hål i mig
hål jag aldrig bett om att få
vetskap jag aldrig bett om att få veta
2012 var ett år av orättvisa, saknad
av dödlighet
och likväl av liv
för så är det väl alltid
det finns alltid ljus
Och när jag stänger luckan för 2012
så är det ljuset jag vill försöka minnas
och mörkret jag kommer kämpa för att kunna glömma
Förra året skrev jag till 2012 och bad det ge mig allt det hade
att jag var redo för alla utmaningar året hade i sikte för mig
I år kommer jag be om något annat
i år ber jag 2013 komma med lugn, med ro
med liv mer än något annat
