Jag lyssnar på Det Stora Monstret

och får tyst på mitt eget

emellanåt

 

Det dalar snö

och jag känner mig hemma

i vinterlandskapet

fastän

snöröken

ibland gör mig blind

och vilsen

och ensam

stora trygga stammar

famnar

att famla tryggt i

 

Men för det mesta

är årets första månad

den första första månaden

då jag hållit mina löften

lyft precis allt det jag orkar

och önskat

och jag känner mig starkare

än på länge

i kropp

och själ

och hjärta

 

Och det är underligt

att bara för en tid sedan

låg jag på botten av

ett tryckande hav

kippade efter andan

där ingen luft fanns

och nu simmar jag

med god andningsrytm

och klyver den stilla ytan

Jag kliver in i tentabubblan

och det är lite som att sätta ett moln över huvudet

(jag tänker mig att det är tecknat, ett som syns ordentligt, för det är så det känns)

jag ser omvärlden men den är suddig

och tankarna tar inte riktigt form

tröga på något vis

Utom de om kulturpolitik

kulturella system, aspekter och armlängdsprinciper

även om dem också kan vara extremt tröga

emellanåt

Så vi ses på andra sidan

när molnen har skingrat sig lite

Det är något speciellt med att åka hem

och komma hem

igen

 

Att vakna i ett hus en väl känner till

med människor som väl känner en

och att vakna i sin egen säng

med en katt kurande vid fotänden

Det är årets första dag
jag sitter med gårdagens vax kvar i håret
iklädd strumpbyxor, tjocksockar och flanellskjorta
med alldeles för långa ärmar

Det är 2014
och det känns
att idag är början på något

För ett år sedan satt jag här
och sammanfattade det gångna året
och önskade mig ett 2013 byggt på
lugn och ro och liv
Och jag tror nog jag fick det, fast
stilla
har det inte varit
Men å andra sidan,
står livet någonsin stilla?
Livet väntar inte.
Det är ett tåg som går
och spenderar en sin tid i väntan
så spenderar en sin tid
på att stå och se på tåget
som gång på gång
lämnar perrongen
utan dig.

2013 var inte ett sådant år.

För ett år sedan
tog vi bilen till min hembygd,
plumsade i djupsnö
upp till mina barndomsvyer,
och med händer röda av kylan
och med ett lätt snöfall som dalade över oss
började vi 2013 i kärlekens tecken,
vår kärlek,
och förlovade oss.
Ringen på mitt finger påminner mig
om det rus
du får mig att känna.

2013 var också året
då vi fick ett hem.
I mars flyttade vi in i de kvadratmetrar
som var de första att vara på riktigt våra
som vi fyllde med allt som var vi
och där vi lämnat plats
åt allt det vi kommer växa till att bli.

Jag kom till ro.
Ro nog att se vad jag ville
ro nog att se att jag stod och stampade.
Det började gro ett mod
och när september kom
var det dags att skörda
Jag stod i högskolans korridorer
och undrade om jag var redo
samtidigt som jag visste att jag aldrig skulle få veta
om jag inte kastade mig ut

Och nu står jag där
i drömmens startgropar
och låter fjärilarna i magen fladdra
för full kraft.
Jag är påväg nu.

2013 var ett år av förändring
och byggandet av en ny vardag.
Jag hoppas att 2014
blir ett fortsatt skördande
av de förändringar jag gjort under det gångna året.
Jag kommer aldrig att nöja mig
men jag vill gärna känna mig nöjd.
Stanna upp
och se ut över allt det
som omger mig
som jag bitvis har skapat
för att lycka ska kunna gro
Stanna upp och fortsätta fylla på
med jord och näring
kring mina fötter

Jag hoppas
att 2014 blir ett år av
inspiration
nöjdhet
och en fortsatt tro på att
det jag vill
det jag drömmer om
finns.

Och att jag är trollkarlen
med kraften
att ta fram den.