Simmar lugnt

Jag lyssnar på Det Stora Monstret
och får tyst på mitt eget
emellanåt
 
Det dalar snö
och jag känner mig hemma
i vinterlandskapet
fastän
snöröken
ibland gör mig blind
och vilsen
och ensam
 
Då kramar jag träd
stora trygga stammar
famnar
att famla tryggt i
 
Men för det mesta
är årets första månad
den första första månaden
då jag hållit mina löften
lyft precis allt det jag orkar
och önskat
och jag känner mig starkare
än på länge
i kropp
och själ
och hjärta
 
Och det är underligt
att bara för en tid sedan
låg jag på botten av
ett tryckande hav
kippade efter andan
där ingen luft fanns
och nu simmar jag
med god andningsrytm
och klyver den stilla ytan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback