Edith och jag

Det är svårt att skriva akademiskt och uppsatsmässigt
när Edith Södergrans texter
rör sig under min hud
spränger sig ut genom fingrarna
och tycker att formalia och
teoretiska utgångspunkter
endast får mening i någon slags metafor
eller poetisk ram
när hon får mig att vilja skriva om andra saker
skriva
istället för att 
skriva
 
Och kanske är det hennes ständiga JAG
som talar till mig
att
tala till mig 
själv
på samma sätt
 
att jag är
lag i mig själv
och allt det som jag tycker mig rymmas
i mitt jag
i min lag
i alla mina dar
 
Edith Södergran
jag tänker
att jag skyller på dig
om jag i slutändan
inte skriver någon uppsats
och ägnar mig åt
poesins fria former
istället för
uppsatsens formalia och
önskvärt innehåll
och
teori metod och perspektiv
 
Edith Södergran
jag tänker
att jag skyller på dig
om poesin tar över

Det blommar i min skalle

Det blir sådär tyst
från mig ibland
 
men aldrig inom mig
 
där blir det liksom aldrig
aldrig aldrig aldrig
aldrig nånsin
tyst
 
och kanske är det där
virrvarret
som gör att det jag säger
skriver
sjunger
ropar
måste få vila en stund
 
jag behöver ibland sortera
 
lägga mina tankar i mappar
eller
göra nya organisationssystem
där det som ger mest hamnar först
och det som tar på mina krafter
filtreras 
arkiveras till
ÖVRIGT
ONÖDIGT
SÅDANT SOM SKA TILL TANKEFÖRSTÖRAREN
 
så jag sorterar
 
medan våren dyker upp på fönsterbläcket
bosätter sig på vår trapp
och målar i grönska runtom i vår trädgård
 
ibland
när jag fått nog av tankearkivering
sätter jag mig där
mitt i våren
och sätter frö för nya tankar