Jag har så mycket böcker jag ska skriva.

 

Det är det jag tänker

när jag sitter i den gamla kökssoffan i mormors kök,

läser teoretiska böcker

och formulerar mitt språk efter en akademisk mall;

att jag bär så på så många berättelser

som trängs i huvudet

i hjärtat

klänger sig fast i själen

för att de aldrig ska kunna lämna mig.

 

Inte för att jag inte finner värde i det jag skriver nu

om kvinnor vars skapande reducerats

ansetts som något mindre än det allra högst sublima

kvinnor likt som jag längtar efter orden

efter att få förklara hur den längtan känns

hur den liksom ibland värker

ibland fyller en som ett slags fyrverkeri.

Kvinnor som jag

som bär på böckera att skriva,

som kämpar hårt för att hitta tid och kraft till orden,

till det bortom

tid

och

kraft.

 

Jag har så många böcker jag ska skriva,

en av dem kommer att handla om er

och om hur det känns

när längtan tar slut.