Mellandagar
Jag försöker lyssna inåt
men det är liksom
tyst
ett eko
som om något gömmer sig
för min tanke
flyr den
Och han säger;
kom ihåg
det är december
och mörkt
och
det kan göra en
trött
Och jag kommer ihåg
att mina känslospröt
inte vet några gränser
var jag slutar
och andra,
samt väderlekar,
börjar
Jag lyssnar på samma låt
om och om igen
och längtar till det nya året
bara för att få
vända
blad
.
När decembermörkret helt plötsligt bryts av
av ljus
då får jag bråttom,
måste släppa det jag har för
händerna
och
ta
mig
ut
