Jag försöker lyssna inåt

men det är liksom

tyst

ett eko

som om något gömmer sig

för min tanke

flyr den

 

Och han säger;

kom ihåg

det är december

och mörkt

och

det kan göra en

trött

 

Och jag kommer ihåg

att mina känslospröt

inte vet några gränser

var jag slutar

och andra,

samt väderlekar,

börjar

 

Jag lyssnar på samma låt

om och om igen

och längtar till det nya året

bara för att få

vända

blad

När decembermörkret helt plötsligt bryts av

av ljus

då får jag bråttom,

måste släppa det jag har för 

händerna

och 

ta

mig 

ut