Jag bävar inför morgondagen

inför att möta alltihop;

känslorna

sorgen framförallt

det faktum att du inte längre finns

 

och att vi behöver ta farväl

 

 

Jag inser att jag måste hålla den här dörren öppen

för att kunna andas

ordentligt

 

_______________________________________________

 

Allt står kvar på sin plats

en timme innehåller fortfarande

60 minuter och

från sommaren går vi

i sakta mak

mot höst

 

Världen har inte märkt

att du inte längre finns

 

 

Jag återkommer hela tiden till

tystnaden

hur den låter

dånar

skickar hemliga meddelanden

på gula post-it-lappar

 

Och så årstiderna

hur de får naturen att byta färg

doft

och känsla

och jag i en konstig symbios 

med alla deras skiftningar

 

Känslighet till absurdum

 

Och jag återkommer hit

vid en ny årstid

efter att jag lämnat tydliga tystnadsspår

i cyberspace

då återkommer jag hit