Känner ni den där magkänslan,
ja just den,
som sprider sig i hela kroppen ända ut till
fingertopparna,
tåspetsen, nej
ända ut i konturerna.
Fyller hela dig, mig
med allt men egentligen ingenting.

Kanske är det den där sången
vars toner aldrig nöts ut,
med en melodi som varje gång
verkar slingra sig på nya sätt
och som hittar vägar
ända in.

Kanske är det den där kyssen
som aldrig tar slut,
som lever på någons läppar
flera flera dagar
och som för att göra det ännu mer oändligt
upprepas kyssen
om och om igen.

Eller kan det vara den där drömmen
där sömn inte ens är obligatoriskt,
där vakenheten
är ett sätt att intala sig själv att
verkligheten är drömmen.

Det måste nog vara de gånger
när man är omringad av människor
och inser att de är så mycket mer än det,
mer än människor.
Att varje del av dem är en bit av dig
och att man tillsammans bildar
ett stort pussel kärlek.

Kanske är det de gånger
man står på en upphöjd plats
och ser ut över den där världen man sett
tusentals gånger
men som nu verkar vara så mycket större, bättre,
så mycket mer din.

Den där känslan som säger att
man är oövervinnelig,
att allt man tar sig an
kommer att flyta medströms,
att evigheten är så jävla nära
att den går att ta på.

Den där känslan som kallas lycka.

Vet ni vad?
VI GICK VIDARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vi gick vidare i MusikDirekt till delfinal i Umeå!
Så den som inte ska gå på sin egen begravning
har oblikatorisk närvaro den 8 mars på Norrlands Operan.
AHEAD ÄR BÄST!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!





PS. Calskrove är ett skrov inbakat i en calzone, finns att köpa i Skellefteå. DS

Ibland är det mesta riktigt jävla roligt.

Vi sitter vid middagsbordet och så säger min söta pappa:
"Skjut inte upp morgondagen tills imorgon för då är det en annan dag."
Ja kära pappa, det vore väl konstigt annars om morgondagen inte var imorgon.

Men det slutar inte där, nej för Hanna ska bevisa att hon är pappas flicka.
Hanna har varit och handlat godis och när hon återvänder säger hon till sin mamma:
"Du hade ingen tjuga så jag lånade en hundrig men du ska få en tia."
Jahaja, och Hanna hade VG i MatteA. Jovisst.

Sen får vi inte förglömma när Hanna ska imitera en av sina kompisar
(nämner inga namn på den stackars kompisen). Hanna springer då,
fram och tillbaka i köket, med huvudet långt fram och viftande armar
samtidigt som hon skrattar hysteriskt åt sin egen imitation.
Hennes föräldrar önskar förgäves att det fanns persienner i köket.

Och här tror ni att det roliga är slut men ICKET. Hanna hittar annat att roa sig med.
Bland annat genom att skratta och göra narr av nyhetsreportrar genom att lägga in
sina egna svar här och där.

Det enda som fattas nu är Fru Hörnbergs ryska accent. Och där kom den.
Snart kommer Hanna skratta sig ont i magen åt sin söta mamma och måste sen
springa med ilfart till toaletten. Hanna har nämlingen druckit apotekarnes påron,
ojdå pärosoda. Men va fan! PÄRONSODA!!!!!!!!!!

Okej det här var inget sammanhängande inlägg men nu vet ni hur mina fredagkvällar
ser ut. Och svar ja: jag är extremt lättroad.

Okej.
"Eh... Publicerade du verkligen det där?
einarno1 18"
Seriöst, kan nån förklara varför vissa människor bara
är allmänt  elaka? Nu var det inte jag som fått den där
kommentaren på en av mina dikter MEN ÄNDÅ!

Då är det en tjej som skrivit om hur man ska uppskatta
de små sakerna i livet och inte ta allt för givet.
Visst, klyschigt och inte direkt fantastiskt bra skrivet,
men
VARFÖR skriver man en sån där kommentar? Det var inte ens
konstruktiv kritik, det var liksom bara för att säga: Hej du suger.
Varför inte dra ner hennes självförtroende lite mer också,
jävla asshole.

Nej jag var bara tvungen att kommentera, både dikten och den
där jävla kommentaren. Fattar inte vad det är för fel på människor.
Suck.

Ni vet när ni är mitt uppe i det där som ni verkligen älskar,
känner den där känslan och tänker: Ja, det här är livet.
När ni ser allt så klart utan att ens behöva tänka och när
allt går rätt även när det inte gör det.
När känslan sitter i benen, huvudet och hjärtat på nytt igen.

Så kändes det igår. Fan vad jag älskar fotboll. I'm back!
(peppar peppar ta i trä)

Ja fast sen blev jag sjuk på köpet men det var det värt, faktiskt.
Det kommer jag inte säga imorrn när jag ligger i soffan och
inte kan andas med ett kilo snorpapper framför mig.
ÄH jag är glad, även om jag inte kan andas.

Jag vet att det bara är tisdag men i tankarna är jag redan på helgen:
Fredag - Klassfest! Ska blir riktigt riktigt roligt, med pizza, godis och
                massa massa skratt.
Lördag- Då bär det av till Skellefteå till MusikDirekt tävlingen. Det ska 
               bli så jäkla kul och jag kommer va pissnervös.


Lyssna på den här och kolla texten; den är rolig och frigörande.
Man must dance - Johnossi

Alla hjärtans dag bjöd inte på någon kyss eller
ett hjärta i min brevlåda
MEN
den bjöd på så mycket mer.

1. Människor
Det finns så många otroligt underbara människor i min närhet
och jag älskar de dagar då jag får lära känna er
lite till.

2. Skratt
Kvällen och eftermiddagen spenderades med Angelica.
Vi började med ett besök på subway för att mätta våra
skrikande magar. Och tydligen tyckte Angelica att mina
byxor såg törstiga ut för helt plötsligt rann det coca cola
över mina ben och ner på golvet.
Haha det är lugnt Angelica, jag gillar coca cola. Kanske
onte på mina byxor men. Haha.

Vi lämnade subway och floden av cola rinnandes
efter golvet och begav oss på bio.
PS. I love you bjöd på många skratt fast med gråten
i halsen. Ja, efter den filmen lever vi nog i några hundra
år till. Sen var det ju inte helt fel med snygga skådespelare,
Angelica åker snart till Hollywood för att hälsa på snyggingen.

3. Hopp
Man blir så hoppingivande med sådana där kärleksfilmer,
eller så blir man bitter beroende på hur den slutar. Men den
här gav mig hopp, kanske finns min riddare i skinande rustning
där ute någonstans.

4. Tacksamhet
Jag är så tacksam över det liv jag lever. Visst, jag gnäller
och suckar med jämna mellanrum och önskar att jag var
någon annanstans för en stund. Men det regnar inga
bomber över oss, det finns inga gränser som separerar
oss från våra föräldrar och oftast är vi hela och friska.
Så om ni hör mig gnälla igen påminn mig om vad jag har
och vad jag inte vill förlora.


Okej nu har jag och alla hjärtans dag gjort en liten försoning.
Vi får väl se om den håller till nästa år.

Kärleken gör inga under
förutom att förvandla kloka människor
till idioter

För hur många nätter, dagar, år
ska vi förbise det faktum
att kärlek är en förbannelse,
en slags pest,
som infekterat våra hjärtan
och satt hjärnan
ur funktion.

Och snart är den här,
den där jävla dagen,
där alla lyckliga hjärtan
ska få plats
i en enda ask
av geléklumpar.

Och de ska ätas
rakt framför näsan
på alla oss ensamma.
Men vi behöver inte bli påminda,
vi vet.
Vi vet.

Kärleken gör inga under
förutom att förvandla kloka människor
till idioter.

Och ni är alla idioter.

Jag samlade på kapsyler som barn.
Och på klistermärken, på bokmärken
Och på stenar, på hockeykort
Och på fjädrar
som skulle bli vingar en dag

Jag samlade på dagar, på år
Och på somrar, på vintrar
Och på solstrålar, på regn
Och på himlar
som kom att växa till galaxer

Jag samlade på minnen
Och på glädje, på lyckorus
Och på svek, på tårar
Och på kärlek
som vägde hjärtan på våg

Jag samlade på livet som barn.
Och på kunskapen att leva och dö
i samma andetag.

Vi bor i ett vinterland, minst sagt.