Känner stressen pressen vardagstristessen
tränga sig på
som ett irriterande barn i cirka femårsåldern
som just lärt sig fråga
VARFÖR DÅ?
och plötsligt är resten av ordförrådet som
raderat
bortsopat
igenklistrat under gommen
och allt jag hör är
VARFÖR DÅ?
NÄR DÅ?
HUR DÅ?
VARFÖR DÅ
HANNA
VARFÖR DÅ

och jag kan inte svara
vill
inte
svara

JAMEN TYST DÅ

jag skriker ut
försvinner
ut
promenerar under gatlyktornas kalla
vinteraktiga
sken
och tvingar mig själv att känna asfalten under fötterna
bara för att se något slags
hopp
bre ut sig i natten

och så var vi tillbaka igen
bland låtsatskärlek, låtsatsglädje
låtsatsvåren
låtsatsdepressionen

ingenting stämmer
ingenting går liksom ihop
i samma pussel
fastän alla har någon
annan
att gå ihop med
utom jag

och nej,
nu blev det sådär tråkigt
sådär tyck-synd-om-mig-nu-sång
klagosång
Melissa Horn sång
någonting som ska kallas vackert skört och
smärtsamt
men det finns inget sådant
ingenting som kan kallas vackert smärtsamt
det är inte vackert att köra kniven i någon annans bröstkorg
och vrida om
det är faktiskt inte det

och nej
nu har jag nog tappat
rytmen
lite
och självaste meningen med allt det här
förbannat meningslösa orderiet
som ändå dör ut i slutändan
som ändå liksom kvävs under min röst
min ton

för,
jag är ganska grå
jag är ganska blek
trots att jag lyckats samla några
fräknar på min näsa
trots att jag försöker bära färger som
bär
upp
mig
men jag är tung

och

uppslukad av allt annat

alla andra

här inne

och ändå

ändå

är det jag som står på scenen

som står i strålkastarljuset

som ska

borde

vara the center of attention

 

Men jag är ganska blek

jag är ganska grå

trist

färglös

uppslukad

av en text jag försöker läsa,

förmedla

men

som står sig bättre på papper

som står bättre

starkare

mer stabilt

än vad jag gör här

nu

 

och det där irriterande barnet i cirka femårsåldern

har just lärt sig fråga

VARFÖR DÅ

och jag har just glömt

för

jag är uppslukad av min egen självupptagenhet

och tanken slår mig aldrig att ni

kanske

skulle kunna tänka er

tänkt er

att vara här för att lyssna på det här

förbannat meningslösa orderiet

som kanske

i slutändan

inte är så meningslöst ändå