hösten
den doftar annorlunda här
sötare, på något vis,
än den brukade göra hemma
det där hemmet längre upp i landet
det där hemmet längs skogsvägen

och det som gör mig glad är att här
får den vara lite längre
och då gör det ingenting om det doftar annorlunda

och egentligen
skulle jag vilja ta med mig
de färgsprakande dalande lövverken in i lägenheten
sprida bladen längs trägolvet, längs rummets lister
precis som löven brukar ligga längs trottoarkanten
sådär tacksamt inbjudande till att sparka i dem
och få det att rassla av
höst

och ändå finns det
sådana där fullkomliga glädjedödare
som sopar och krattar och
stoppar naturens färgverkerier i svarta sopsäckar

allt jag vill göra
är att riva upp säckarna, ta löven i famn
och låta dem dala igen
och igen
och igen
och igen