att sitta, sju våningar upp, och prata om berättelser
som lättar från marken
och bygger om sig själva
och att prata
tills trötthetsgruset svider i ögonen
och sedan somna
bredvid en redan sovande kropp

att vakna, sju våningar upp, av ameliemusik från köket
och en sol som glöder
och en lätt blå himmel
att äta frukost
och sjunga på sånger man trodde man hade hunnit glömma


*


fyra sätt att dränka det konstanta ljudet av trafikrörelse

1. lyssna på nostalgitoner och nyförälskelser

2. blunda mot solen och sträcka ut armarna bara en liten liten bit från kroppen
och njuta av höstvindarna

3. lägga huvudet mot hans bröstkorg och lyssna på slagen under huden

4. djupdyka rakt in i bokstäverna