När snön lägger sig

Det har varit tyst ett tag nu
i mig med
och jag är glad att jag kunnat höra den
liksom gungat i takt med
allt det som inte hörs
 
Det vände någonstans
sådär i smyg
från övre handflatan till undre
från knutna nävar
till fingertoppar 
som letade sig någonstans
till något mjukare att knyta sig runt
Och det har väl aldrig varit svårt 
att hitta
egentligen
 
Jag ska inte säga 
hej
förrän jag landat
men med ena foten
från den där ön
känner jag mig ha rätten
att njuta av torra skor
en stund
 
Här har vi tänt julstjärnan
placerat den på en trave böcker
och det är väl inte helt fel
att låta det lysa lite extra över orden
(kanske är det därför jag har haft några över nu)
Och ljusen brinner
hyacinten doftar
och musiken spelar för snön som lagt sig
som en mjuk filt över landet
 
Och jag är nöjd över att kylan kom
för det betyder
att jag håller mig extra varm
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback