Den eviga dimman, och morgondagens färd

Jag har skrivit om dimma i flera månader nu.
Jag undrar om det betyder att jag är påväg ur den
att jag ser dess gräns
för att jag har passerat den
eller om det betyder
att jag bara går runt i den.
 
*
 
Imorgon åker vi till staden vi lämnade
för snart ett år sedan
Staden med tunnelbanespår och spärrar
plattan och kungsträdgårdens vårblom
Staden som var vägsurr utanför fönstret
trapporna som aldrig tog slut
och ett rött kök
med en röd radio
stående i fönstret
 
Staden som var promenader runt lillsjön
lyckopromenader, skrikpromenader, jobbvänspromenader
finastevännerpromenader
Staden där grönskan orkade sig upp ur betongen
 
Det var staden som sved och högg och fick oss att flyga
på samma gång
 
 
Vi ses snart,
fjolårsminnen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback