Det har börjat gro en tystnad här

som jag inte riktigt vet vad den beror på

 

Kanske har det att göra med att min energi

de senaste dagarna

rymts i en 250ml syltburk och jag

har inte vetat hur jag ska hushålla med den

Speciellt inte i förhållande till allt jag vill göra

 

Kanske har det att göra med att orden

fått vila en längre tid

och att det nu fått fylla andra vita ytor

 

Kanske har det att göra med förändringen

den där som varit så efterlängtad men som

liksom

smyger sig på som något oroligt

istället för föreställningen om det vilsamma

 

Det kanske främst handlar om att

huvudet är fullt av funderingar, tankar, känslor

som inte är sorterade

som flyger runt, stör varandra, river upp och

lägger samtidigt pusselbitar på plats

 

Kanske är det enklast att sammanfatta nuet

som ett mindre kaos

men med en oerhörd längtan efter att 

springa barfota i gräset, skratta åt lättsamheten

och vila

vila

vila

vila

 

i allt det som faktiskt är.