Jenny sa det väldigt bra; påsken är inte riktigt vad den var för tio år sen. Men tack vare henne och hennes påskutstyrsel och påskägg kände jag mig som ett barn igen.

Jag måste verkligen börja tänka på meningen med min blogg. Jag har liksom ingen inriktning, inget tema. Jenny är djup, Madeleine skriver om roliga tankar, Jenkla skriver om helt random grejer, Ingrid ja hon är mest bara knasig på sin blogg. Okej, det här var typ sämsta beskrivngen på allas bloggar men min poäng är att alla har en blogg med något syfte, uttalat eller inte, men det har dom. Och det saknas här på kursiverad blogg. Min första tanke var ju att det skulle vara en skrivblogg men mina kära vänner, jag har i princip slutat skriva (jag viskar det nästan). Så tragiskt är det. Skolan har sugit ut varenda liten text ur mig, det finns inte mer nu. Visst låter det hemskt? Aja, det ger sig säkert snart.

Till påsk ska jag i alla fall försöka ta det lugnt och umgås med familjen. Tomas och Matilda är här, och ja, jag erkänner att jag har saknat min storebror. Just nu sitter dom och lyssnar på gamla inspelningsband som Tomas har gjort, det är ganska roligt att lyssna på.

Nu har jag fått ont i magen av allt godis, fast det var värt det. HÖHÖ.
Jag lovar jag ska försöka skriva mer än jag gjort :P ha en bra skärtorsdag!
SEE YA