Final countdown

Okej nu tänker jag också börja. Om två dagar åker hon. Om två dagar åker Jenny ner till Karlskrona för att utforska kärleken och vuxenlivet på andra breddgrader. Jag skjuter undan själva avskedet, det faktum att jag ska stå där på flygplatsen på onsdagkväll och vinka av henne. Det känns konstigt att bara skriva. Och ja, jag kommer sakna henne. Jag kommer sakna dig så det värker i hjärtat, hör du det? Kanske som allra värst när planet lyfter och det blir så definitivt som det kan bli.

Men jag vet också att du inte lämnar mig. Du åker, och kommer troligtvis att bli kvar där. Men du lämnar mig inte. Jag vet det. För vissa människor förblir närmast hjärtat oavsett hur långt avstånden är i mil, meter, eller centimeter. Och du blir kvar där vännen. Nära, närmast.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback