Det kan kallas lyckorus, men jag tror det är ren kärlek

Jag är en lycklig flicka som dansar i solsken och tänker att
sorger är ingenting värt att hålla fast vid
och ändå gör vi det,
gör jag det,
alldeles för ofta.

Men snön rasar från taket
och fåglarna kvittrar hoppfullt
för mig
och hur kan jag känna annat än löjlig lycka
bara för att jag finns,
för att du finns,
för att ni finns.
För mig.
Med mig.
Här, med mig.

Det är någonting med tvåsamhet, femsamhet,
klassamhet, familjesamhet
som gör att jag kan skratta när jag går ensam i solskenet
och inte tycka att det är ett dugg pinsamt
att tanten på andra sidan
tror att jag är galen.
För jag tror att tvåsamhet, femsamhet,
klassamhet, familjesamhet
gör en tillräckligt stark för att våga göra bort sig.

Och I'm walking on asfalt,
väntar in våren med ett stort leende
och vet att jag inte kommer vara ensam
i väntrummet.



Kärlek till er!

Kommentarer
Postat av: Jenny

Jag älskar dig vännen <3 dig och dina ord.

2009-03-15 @ 19:32:24
Postat av: ingrid

I'm walking on asfalt ahahahahahaa <3

2009-03-16 @ 09:43:03
URL: http://klingy.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback